Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering

Forskningsprojektet Vårdens och äldreomsorgens organisering och finansiering har belyst hur det offentliga åtagandet för vården kan se ut i framtiden och hur det ska finansieras.

Projektet startade 2021 och avslutades i juni 2024. Bakgrunden var den försörjningsproblematik som vården redan ställts inför och som sannolikt kommer att förvärras framöver. Utgifterna för hälso- och sjukvård och äldreomsorg väntas öka till följd av fler äldre i befolkningen och en högre generell efterfrågan på vårdtjänster. Samtidigt riskerar skatteintäkterna att öka långsammare när andelen i arbetsför ålder minskar.

20 välmeriterade forskare från olika vetenskapliga discipliner samt en brett sammansatt referensgrupp har varit engagerade i projektet. Arbetet har resulterat i 10 rapporter och 17 seminarier. Nedan går det att läsa om lärdomarna från projektet, ladda ner rapporterna samt se och lyssna på inspelningarna från seminarierna.

Kontakt

Forskningsledare: Anna Norén, anna.noren@sns.se.

Projektledare: Albin Lagerlöf, albin.lagerlof@sns.se.

referensgrupp och Finansiering

Följande har ingått i referensgruppen: Astra Zeneca, Attendo, Getinge, Hemfrid, Inspektionen för vård och omsorg, Kommunal, Kry, Min Doktor, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Pfizer, Praktikertjänst, Region Halland, Region Stockholm, Skandia, Skellefteå kommun, Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Svensk Försäkring, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges Läkarförbund, Täby kommun, Vardaga, Vinnova, Vårdförbundet och Västra Götalandsregionen.

Forskarnas frihet och SNS oberoende

Rapportförfattarna ansvarar själva för analys, resultat och rekommendationer. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. Referensgruppen som följt projektet ansvarar inte på något sätt för rapporternas innehåll och tar heller inte ställning till deras analyser, slutsatser och förslag.

Lärdomar från projektet

Projektet pekade ut viktiga aspekter för att hantera vårdens växande finansieringsproblem:

För rätt prioriteringar i vården behövs ökade kunskaper om behandlingars kostnadseffektivitet och striktare krav på evidens och uppföljning av nya insatser.
Digitala teknologier kan öka vårdens produktivitet men leder inte nödvändigtvis till besparingar.
Preventiva insatser kan leda till stora besparingar eftersom livsstilsrelaterade sjukdomar medför stora kostnader.

Projektet gav även lärdomar om vårdens och omsorgens organisering och styrning:

Kunskapen om hur samverkan mellan vårdens huvudmän fungerar behöver öka.
Den nationella styrningen som reglerar samverkan mellan kommunala och regionala aktörer behöver stärkas.
Den medicinska kompetensen i kommunal vård och omsorg behöver stärkas.
Primärvården behöver mer resurser för att kunna utgöra navet i vården.

10 rapporter med fokus på vårdens finansiering, organisering och styrning

SNS Analys 75. Vad kan förklara regionala skillnader i svensk hälso- och sjukvård?

Naimi Johansson
Det finns betydande skillnader mellan Sveriges 21 regioner i användning av och kostnader för hälso- och sjukvård. Störst är skillnaderna när det gäller antal läkarbesök per person, även om antalet läkarbesök per person i Sverige är lågt i ett internationellt perspektiv. Vårdbehov, mätt som mortalitet, har ett begränsat samband med regional variation i primärvård. Att vårdbehov tycks ha så låg förklaringsgrad är ett problem och svårt att förena med målet om en jämlik vård. Läs mer.

Höga kostnader och låg patientnytta – att värdera insatser i hälso- och sjukvård

Mikael Svensson
Sverige spenderar nära 11 procent av BNP på hälso- och sjukvården, vilket är mer än både våra nordiska grannländer och genomsnittet i Europa. Trots detta har vården problem med långa köer och personalbrist. I Sverige och internationellt har vetenskaplig litteratur visat att stora resurser spenderas på insatser med ingen eller mycket låg patientnytta. Kraven på uppvisad evidens för patientnytta och kostnadseffektivitet behöver stärkas. Det handlar om processer för införande av nya behandlingar och tekniker, såväl som hur vi utmönstrar existerande behandlingar som inte erbjuder rimlig patientnytta för pengarna. Läs mer.

Att kartlägga värdet av äldreomsorg

Sara Olofsson och Ulf Persson
Under senare tid har äldreomsorgen gjorts om rejält — hemtjänst i eget boende är vanligare än äldreboende och välfärdstekniska hjälpmedel har införts. Det krävs bättre kunskap om vad som ger mest värde för äldreomsorgsmottagare så att omstruktureringen inte sker på bekostnad av äldres välbefinnande. Läs mer.

Tillförlitlig styrning och organisering av välfärden

Lisa Björk och Stefan Tengblad (red.)
Rapporten problematiserar så kallad tillitsbaserad styrning och ledning, som fått stor spridning. Tillit kan istället ses om resultatet av en ändamålsenlig styrning och byggs genom styr- och ledningsformer som möjliggör för chefer och medarbetare att lyckas väl med sina uppdrag. Ett alternativt synsätt, tillförlitlig organisering, handlar om att skapa kvalitet i processer och att organisationer strävar efter att besitta förmågan att hantera oväntade händelser och kriser. Läs mer.

Covid-19 på äldreboenden – personalens erfarenheter

Sara Erlandsson, Petra Ulmanen och Sara Wittzell
Covid-19-pandemin har haft stora konsekvenser för äldreboenden, både för boende och personal. För att dra lärdom av hanteringen av covid-19-pandemin i äldreboenden belyser rapporten de stora utmaningar som personalen ställdes inför. Brister i information och kompetens samt låg bemanning försvårade hanteringen av pandemin. För att undvika att medicinska risker uppstår behövs mer medicinsk kompetens på äldreboenden. Läs mer.

Samverkan kring multisjuka äldre: lärdomar från praktik och forskning

Paula Blomqvist och Ulrika Winblad
Den svenska sjukvårds- och omsorgssektorn är decentraliserad och ansvaret för vård och omsorg delas mellan regioner och kommuner. Trots drygt 30 år av samverkansfrämjande reformer utsätts äldre patienter för medicinska risker när samordningen mellan kommuner och regioner inte fungerar. Brist på personal med rätt kompetens utgör ett stort hinder för stabila samverkanssystem och det behövs en tydligare statlig styrning av hur samverkan ska se ut. Läs mer.

Digitalisering av svensk vård och omsorg

Björn Ekman och Lina Maria Ellegård
Införandet av ny, digital teknologi i olika former har framförts som en lösning på några av sjukvårdens utmaningar. Men även om digitala teknologier kan vara kostnadseffektiva så leder de inte nödvändigtvis till besparingar. Digital teknologi fråntar därmed inte beslutsfattare att prioritera och fatta svåra beslut, men de ger möjligheter att göra vården mer tillgänglig, produktiv och kan förbättra utfallet för patienter. Läs mer.

SNS Analys 97. Omsorgsansvar för äldre anhöriga

Maria Stanfors
Anhörigas obetalda omsorgsarbete utgör en viktig del av omsorgen om äldre. Ofta, framför allt för dem i medelåldern, balanseras det obetalda omsorgsarbetet med förvärvsarbete. Obetalt omsorgsarbete är kopplat till minskad arbetstid och fritid samt sämre psykiskt välbefinnande. Det är viktigt att skapa förutsättningar för att kunna kombinera betalt arbete med omsorgsansvar utan att hälsan äventyras. Läs mer.

Preventionens betydelse för finansieringen av framtidens vård och omsorg

Kristian Bolin
Ohälsosamma levnadsvanor medför betydande samhällskostnader. Att genom preventiva åtgärder förebygga framtida sjukvårdsbehov är en delvis förbisedd möjlighet att mildra den framtida förväntade kostnadsökningen för hälso- och sjukvård. Preventionsåtgärder för att förbättra levnadsvanor i befolkningen är sannolikt både kostnadseffektiva och kostnadsbesparande. Läs mer.

SNS Analys 101. Matchning mellan läkare och patienter

Amanda Dahlstrand
Det finns betydande skillnader i läkares förmågor i olika uppgifter och det är inte samma läkare som är bäst på alla utfall. Nya data och metoder gör det möjligt att bättre utnyttja enskilda läkares kompetens genom att matcha läkare som är bra på att behandla vissa tillstånd mot patienter som är i behov av sådan kompetens. Då uppstår en möjlighet att göra primärvården mer jämlik och effektiv. Läs mer.