Mycket har hänt sedan de ekonomiska trygghetssystemen började ta form. SNS forskningsprojekt ”Ekonomisk trygghet” tar ett samlat grepp om trygghetssystemen för föräldraskap, sjukdom, arbetslöshet, ålderdom samt ekonomiskt bistånd. Syftet är att bidra med ny kunskap och underlag till diskussion. Vilka problem ska systemen hantera och i vilken utsträckning lyckas de hantera dem idag? Hur kan ansvaret fördelas mellan det offentliga, arbetsmarknadens parter och individen själv? Och vilka konsekvenser får olika sätt att fördela ansvaret?
Projektet pågår 2023–2025.
Forskningsledare: Gabriella Chirico Willstedt, gabriella.cw@sns.se, 0722-43 41 08
Projektledare: Susanna Allstrin, susanna.allstrin@sns.se, 0790-98 13 33
Inkomstbortfallsprincipen i socialförsäkringen har försvagats sedan 1990-talet genom att allt fler i dag har en inkomst över taken i försäkringen. Den genomsnittliga kompensationsgraden har därför minskat över tid. Samtidigt har betydelsen av tilläggs- och avtalsförsäkringar ökat vilket medför att det finns komplementära system för att försäkra samma risk. Vilka blir konsekvenserna för försäkringarnas effektivitet och sammantagna fördelningsprofil?
Medellivslängden ökar och andelen i pensionsålder i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder blir allt större. Utvecklingen kräver att fler arbetar längre samtidigt som många bedömare menar att omställningen mot ett längre arbetsliv går för långsamt. Hur påverkas drivkrafterna till ett längre arbetsliv av trygghetssystemens utformning och regelverk?
Nästan en femtedel av Sverige befolkning utgörs i dag av utrikes födda personer. Många har kommit till Sverige i vuxen ålder, vilket bland annat bidrar till lägre intjänande till pensionssystemet. Sysselsättningen är också lägre bland utrikes födda som grupp jämfört med inrikes födda, vilket påverkar både ersättningsnivåer från, och kvalificering till, de ekonomiska trygghetssystemen. Vilka implikationer får den demografiska utvecklingen för trygghetssystemens funktionssätt?
Balansen mellan att erbjuda ekonomisk trygghet och samtidigt upprätthålla starka incitament att arbeta är en avvägning i alla trygghetssystem. Därtill kan utformningen av systemen leda till beteendeanpassningar på en rad områden. Exempelvis kan föräldraförsäkringen påverka både barnafödande och kvinnors förutsättningar att förvärvsarbeta, reglerna i sjukförsäkringen kan påverka pensionsbeslut, nivån på a-kassa kan påverka omställning på arbetsmarknaden och så vidare. Vilka målkonflikter finns inom och mellan de ekonomiska trygghetssystemen? Och vilka underlag behöver beslutsfattare för att fatta välavvägda beslut där olika mål står i konflikt med varandra?
Alecta, Almega, Arbetsförmedlingen, Folksam, Företagarna, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF), Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), LO, Pensionsmyndigheten, Saco, SEB, Socialdepartementet, Svenskt Näringsliv, Sveriges a-kassor, Swedbank, TCO, Trygghetsfonden TSL och Försäkringskassan.
2025.05.21 Inkomsttrygghetens nya mosaik – statens och parternas roll
Grund- eller inkomsttrygghet? Svenska ekonomiska trygghetssystem i förändring 2025.04.01
Föräldraförsäkringen 50 år – lärdomar och vägval framåt 2025.02.11
Vilka får omställningsstudiestödet? 2024.09.16
Hur kan pensionssystemet göras mer begripligt? 2024.05.28
Utredningen om förändringar i sjukförsäkringens regelverk 2024.05.06
Förutsättningar för en kollektivavtalad a-kassa 2023.10.09
Hur går det för barn när föräldrar blir arbetslösa? 2023.02.03
Ett svenskt lapptäcke. Föräldraförsäkringen under 50 år 2025.02.11
Kompletterande försäkringar och liknande ersättningar vid inkomstbortfall har en lång historia i Sverige, men har vuxit i antal och ekonomisk betydelse. Till skillnad från de allmänna socialförsäkringarna där villkoren gäller för alla, är de kompletterande förmånerna reglerade sektors-, bransch, – eller yrkesvis genom kollektivavtal eller fackligt medlemskap, vilket innebär att villkor och ersättningar varierar mellan grupper av arbetstagare.
De kompletterande förmånernas utveckling väcker flera frågor om deras betydelse och inverkan på inkomstojämlikhet, välbefinnande, sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Den alltmer mångfaldiga mosaiken av offentliga och kompletterande välfärdslösningar kan också komma att påverka den svenska välfärdsmodellen, som typiskt sett framställs som ett universellt, generöst och jämlikt system. Forskare har dock länge påpekat svårigheten i att studera de kompletterande förmånerna då det saknas fullständig och tillgänglig information om hur de varierar mellan grupper och hur de har förändrats över tid.
Mot denna bakgrund tar vi ett samlat grepp om de kompletterande förmånerna genom att kartlägga deras utformning och hur de har utvecklats över tid.
Författare: Axel Cronert, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Lisa Laun, docent i nationalekonomi vid IFAU; Klara Eklund, forskningsassistent vid Uppsala universitet; och Karin Meiton, doktorand i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Lansering våren 2025.
Studien är den första på lång tid som tar ett helhetsperspektiv på ekonomiskt bistånd på systemnivå. Syftet är att förstå vilka händelser och situationer i människors liv som skapar behov av ekonomiskt bistånd och hur biståndet är konstruerat för att skydda mot dem.
När den svenska välfärdsstaten började ta form var fattighusen och ekonomiskt bistånd (då fattigvård) det dominerande svaret på hur svenskarna kunde uppnå någon form av ekonomisk trygghet. Även om fattigvården aldrig kom att helt reformeras, var tanken att de generella välfärdssystemen skulle expandera och inkludera alla. Det ekonomiska biståndet skulle självdö eller åtminstone beröra en väldigt liten del av befolkningen. Men under 1990-talets ekonomiska kris med svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed också i socialförsäkringssystemen, kom utmaningar. Idag fyller ekonomiskt bistånd en viktig funktion men diskuteras inte som en del av välfärden. En sådan diskussion behövs i en tid då media och forskningen rapporterar om barnfattigdom, unga som rekryteras till gäng och hur de fattigaste hamnar allt längre efter medelklassen.
Författare: Rickard Ulmestig, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet.
Lansering hösten 2025.
De svenska trygghetssystem som benämns socialförsäkring har såväl vuxit fram som reviderats och förändrats över tid. De bär med sig skilda utgångspunkter och målsättningar in i den rättsliga regleringen som geologiska sediment. Socialförsäkringens rättsliga reglering utgör således ett komplext system av normer och principer som byggs upp, lager på lager, av olika, ibland motstridiga, sociala och ekonomiska ambitioner. Det finns inom socialförsäkringen regler, normer, principer, målsättningar och synsätt som både samverkar och kolliderar. Det är ett erkänt faktum att regelverket är mycket omfattande, föränderligt och i delar uppenbart juridiskt-tekniskt svårgenomträngligt. Det är lätt att fastna i detaljerna, i tolkning och tillämpning av olika centrala rekvisit. Samtidigt finns bärande principer i nu gällande reglering som kan härledas tillbaka till 1940-talet. Ett allmänt, obligatoriskt trygghetssystem skapar förväntningar men också frågor om adekvans; uppfyller försäkringen sitt syfte att ge social trygghet?
I rapporten tar vi fasta på regelverkets rättsliga konstruktion och frågar oss om lagstiftningsproduktens juridiska kvalitet har den styrka som krävs i ljuset av nya utmaningar, som till exempel en förändrad åldersstruktur i befolkningen och en arbetsmarknad i förändring. Från ett rättsvetenskapligt perspektiv diskuteras bland annat trygghetssystemens syften, de händelser som ersättningarna avser att täcka, vilka som omfattas och gränssnitten mellan olika ersättningstyper.
Författare: Ruth Mannelqvist, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet, och Sara Stendahl, professor i offentlig rätt vid Göteborgs universitet.
Lansering hösten 2025.