Ur förordet:
Konsumtionskrediternas betydelse för konsumenter, företag och samhällsekonomi har under de senaste åren debatterats intensivt. Problemet är ingalunda nytt – konsumtionskrediter, användes i stor utsträckning i Sverige redan för 150 år sedan – men det har åter aktualiserats under slutet av 50-talet, då en ny kreditform, de s. k. kreditkorten, introducerades. Diskussionen om konsumtionskrediternas för- och nackdelar i Sverige har emellertid endast med svårighet kunnat föras på ett konstruktivt plan, främst därför att man inte haft någon längre tids erfarenhet av deras verkningar.
Konsumtionskrediterna har mycket knapphändigt behandlats i svensk ekonomisk litteratur, medan förhållandet är det motsatta i bl.a. USA, Storbritannien och Tyskland. För att undersöka de svenska konsumtionskrediternas volym och verkningar tillsattes i mars 1961 en statlig konsumtionskreditutredning, vilken väntas lägga fram sitt betänkande i slutet av 1963.
Även inom SNS har olika synpunkter som kan läggas på konsumtionskrediternas effekt på den enskilde konsumenten, på kreditgivaren, på producenten och på säljaren samt på samhällsekonomin som helhet blivit föremål för diskussion. Denna skrift vill söka belysa den svenska konsumtionskreditgivningens bakgrund samt nuvarande utformning och omfattning. En fullständig volymundersökning har dock, bl.a. av kostnadsskäl och med hänsyn till direktiven för den statliga utredningen, inte genomförts. På grundval av enkäter i SNS regi har dock vissa uppskattningar kunnat göras. De här diskuterade frågorna är visserligen inte sådana att de kan behandlas uttömmande i en skrift av detta omfång, men vår förhoppning är att genom en precisering av frågorna och en belysning av konsumtionskrediternas olika funktioner kunna bidra till en allsidig och objektiv debatt.