Referat från SNS företagsledarkonferens i Tylösand 17–20 maj 1954.
Ur förordet:
Under mottot ”Näringslivet planerar för framtiden” höll SNS i maj månad sin årliga företagsledarkonferens i Tylösand. Denna konferens avvek högst väsentligt från tidigare konferenser genom det starkt framtidsinriktade ämnesvalet: automationens och atomenergins inverkan på vårt framtida näringsliv. Det var första gången detta ämne behandlades vid en konferens i Sverige med sikte inte bara på de tekniska frågorna utan också utifrån företagsekonomiska och sociala synpunkter.
Vi hyste kanske en viss undran, om det skulle anses vara ett alltför konturlöst och långsiktigt ämne för att kunna intressera näringslivets folk, men så blev ingalunda fallet: konferensen blev övertecknad långt före anmälningstidens utgång.
Då vi nu i Studier och debatt publicerar ett referat från denna konferens, kan det vara lämpligt att något beröra vad som menas med ”automation” och varför vi tog upp detta ämne och atomenergin till samtidig diskussion.
I tidskrifter och föredrag har man under de senaste åren då och då stött på termerna ”automation” och ”the automatic factory” som uttryck för något helt nytt på teknologins område. Begreppen är så nya att det ännu inte finns några vedertagna svenska ord för dem. Inte ens i USA har någon klar definition och fast nomenklatur utbildats på området.
Vad innebär då begreppet den automatiserade fabriken? Högmekanisering och automatisering är ju ingenting nytt, men ”automation” innebär högmekanisering av ett alldeles särskilt slag, nämligen en självkontrollerande och självkorrigerande process. Maskinerna förses med automatiska kontroller, som inte bara registrerar att någonting är fel utan också genom återföringssystem ser till att maskinen själv rättar felet. Produktionskedjan bildar ett slutet förlopp. Begreppet ”automation” används för övrigt för att beteckna inte bara ”fabrikstillverkning” utan också automatisering på andra områden, distribution, kontorsarbete osv.